onsdag 29 juni 2011

Kändismingel i Båstad

Hipp, hipp, hurra! Igår firade vi min födelsedag i Båstad.


På morgonen blev det vackra blommor till kaffet.


Sedan fortsatte vi renovera stugan. Mina gulliga föräldrar tog hand om bebis från morgon till kväll.


På kvällen svidade mannen & jag om och åkte in till Båstad.
På restaurang Papas blev det födelsedagsmiddag med Carola som sällskap. Underbar mat och riktigt gott vin.





Fastän klockan var sju på kvällen så hade vi 29 grader i skuggan (som utomlands).

Sedan fotograferade vi solnedgången och Carola gav mig fototips med iphonen.


Kvällen avslutade mannen & jag med en promenad längs stranden.


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 28 juni 2011

Hur tänkte jag nu...

Vissa dagar är flummigare än andra.


Har haft en produktiv, varm & fin dag i Skåne. Min mamma har tagit hand om Bebis medan jag har koncentrerat mig på våran sommarstuga.

Dagens projekt blev att måla om det gulnande furutaket i sovrummet till vitt. Och ibland är saker "enklare sagt än gjort".


(före målning)

Har man förkylning med täppt näsa är det svårt att känna av färgas (man märker av det för sent, så att säga).
Jag tycker mig ha rätt bra koll när det gäller färger (vilket gör det hela ännu mer genant).

Bände upp en burk takfärg (som jag tog förgivet var plastfärg).
Här skulle målas tak! Och det är nu "flummigheten" börjar. Eftersom jag hade nya byxor & visste det skulle droppa färg så tog jag av mig byxorna innan jag satte igång att måla. Jag ville lyssna på radio på hög volym, varpå jag lät fönstrena i sovrummet vara stängda för att inte störa grannen.


Det första jag gör är att få en stor klick färg I ögat (hann inte blinka) aj vad det sved! Men eftersom jag tog förgivet att det var plastfärg kändes det tramsigt att gå & spola ur ögat (försökte blinka bort det istället).
Färgen var trög för att vara plastfärg, men jag tänkte att den nog bara var lite gammal & kall.

Taket blev vitare & vitare & det blev även jag! För varje penseldrag sölade jag ner både mig själv och golvet. Efter två timmar kommer min mamma in & svimmar nästan av ångorna.
Vet inte riktigt vad jag tänkte. Ville bara få taket fint & jobbet gjort. Kände aldrig efter hur yr jag var.



(efter målning)

Ut ur sommarstugan stapplade en byxlös, yr, rödögd och färg-stänkt lantlolla med tofsen på sned.


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 26 juni 2011

Ta vara på stunden

Efter en dag av storstädning & rensande i sommarstugan, har jag nu krupit ner i en nybäddad säng. Underbar känsla!
Tänk att det oftast är de små sakerna i livet som är det bästa:



barfota i gräset tidig sommar, doften av tvätt som hänger ute, ett djupt andetag kylig höstluft, soluppgång vid havet, första klunken kaffe på morgonen,



en tröstande kram från en vän, fågelkvitter på våren, ljudet av bebis- skratt, magkänslan efter en "feel good film", doften av nybakade kanelbullar, sommarnätter.



Ja, lista på de där små viktiga sakerna i livet är nästan oändlig. Det gäller bara att se dem & ta vara på dem.

Som nu: nyduschad ner i sängen med nytvättade sängkläder och borra huvudet mot kudden efter en lång dag...



- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 25 juni 2011

Mannen i dina drömmar

Vill du drömma om din framtida prins? Då skall du plocka Sju sorters blommor och lägga dem under kudden inatt (midsommarafton).


Att med hjälp av blommor, drömma om mannen du skall gifta dig med låter väl lockande.


Detta är en fin tradition som
Min mamma berättade för min syster och mig när vi var små. Givetvis skuttade vi ut och slet upp blommor ur mammas rabatter. För att sedan lägga de halvjordiga blommorna på de nytvättade lakanen (kanske inte riktigt vad min kära Mamma tänkt sig). Men det blev en spännande tradition som vi gjorde hela min barndom.

Nu behöver jag ju inte lägga "pollenindränkta" & insekts-täta blommor under min kudde eftersom jag vet vem mina drömmars man blev. Han ligger intill mig i skrivande stund och får sängen att skaka av snarkningar. Mellan oss stämmer en liten snarkare upp till nattens konsert. Den lille (bebis), beviset på vår kärlek...
Glad Midsommar mina vänner!


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 24 juni 2011

Med internet blir allt mycket enklare

Funderar över det här med spel & hur det kan få en att känna. Har du vunnit någon gång?
Det har jag:


Jag var 11 år och hade under lång tid sparat ihop en reskassa på 700:- (det var mycket pengar). När resan led mot sitt slut & vi bara hade båtturen hem kvar så hade jag 2:- över. På båten fanns ett Casino med enarmade banditer (Ni vet de där plingande ljuden när de olika symbolerna stannar, ljudet av spakarna som dras och emellanåt ljudet av pengar som rasar ner i plåtskålen under).


Med vemod över att resan var över stoppade jag i en av mina kronor & drog i spaken "pling, pling, pling", kunde inte tro mina ögon, men så rasslade det till och pengarna fyllde plåtskålen. Jag vann 900:- (alltså mer än min reskassa varit när jag åkt hemifrån). Det var lycka! Och ett minne jag aldrig glömmer. Även om resan var över var jag glad & sprallig.


Skulle behöva lite tillfällig glädje, spänning & "sprallighet"
Nu bor ju jag på landet & har långt till både Casino & båtar. Men, med internet blir ju allt så mycket enklare och närmare.
Kanske idag är dagen då jag skulle pröva min lycka på nätet!? Kanske black jack, roulette eller en hederlig enarmade bandit


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 21 juni 2011

Så var den lantliga idyllen förstörd (igen).




Var uppe tidig lördags morgon & rastade Vovve i varm morgonsol, fågelkvitter & en porlande bäck. Tänkte för mig själv
"Det är allt mysigt att bo på landet ändå. . ."

Gick in igen och började förbereda frukosten till familjen. Nynnade för mig själv när jag skopade upp kaffet i bryggaren. Slutade tvärt nynna när jag skruvade på kranen & inget vatten kom, Nej!
Där var den idyllen bortblåst!



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 17 juni 2011

Jag var övervakad

Vet ni vad det här är för växt?



Svar: Det är en spansk Basilika-buske (syns inte på bilden hur stor den verkligen är). En tät & fin buske med väldoftande örter som räcker sommaren ut.

Planterade om lite växter på altanen. Det var dags för större krukor, ny jord & lite omtanke.

Citronträdet får stå i skugga under tak än så länge.



Olivträden i sandigare jord.



Agaven i ny kruka med plats för skott.



Märkte att Bebis iakttog mig mycket noggrant när jag höll på som allra bäst att flytta runt på krukorna.
När jag väl var klar, tog jag ett steg bakåt och såg över min installation.
Då sa Bebis
- Mamma! Och gick fram med sin plåtbil & placerade ut den. Sedan tog han ett steg bakåt (precis som jag nyss hade gjort) & såg nöjd ut med sin installation.



- Posted using BlogPress from my iPhone

servera mat till tre grabbar

Har just lagat grymmaste gratängen! En sån som får det att slå volter i gommen.



Sedan är det ju väldigt tacksamt att servera mat till tre grabbar ;-)
Det får ju liksom ens kock-självkänsla att växa!

Bebis slevar i sig & skriker - meela (mera). Bonussonen lassar i sig mat & tar flera påfyllningar & Mannen berömmer och tar mer.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Har jag ätit Bajs!?

Vissa bilturer kan vara svåra med en rastlös 18-månaders. Så igår tog jag till "mutmetoden" inget jag är stolt över, men det kändes ganska behövligt just denna biltur. Bebis fick en chokladbit.


Givetvis blev det kladdigt & sötnosen såg så rolig ut när han njutit av sin choklad.
Jag fiskade upp min sminkspegel från väskan & lät honom kika på sig själv.
Han skrattade till. Så frågade jag honom:
- Vad har du ätit?
Han tittade på mig som att han ville jag skulle ge honom svaret och sa sedan lite frågande:
- Bajs!?



- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 15 juni 2011

Jag var 10år & skulle sluta 3an




I morgon är det skolavslutning för Bonussonen.
Sommarlov visst väcker det minnen. . . .



"den blomstertid nu kommer" Ljuvligt doftande syrener, jordgubbstårta, myggbett, smultron & sena solnedgångar.


Men idag har vi ett klädproblem här hemma eller rättare sagt en smärre klädkris! Bonussonen som går ut tvåan & är 9år vill ha på sig en svart kostym som är tre storlekar för liten & ytterst dyster. Mannen & jag försöker få honom att överväga en mer "preppy-stil" à la Hilfiger. Men Bonussonen är fast bestämd vid "begravnings-kostymen" till sommaravslutningen tyvärr.


Detta ger mig verkligen en - trip Down memorylane.
När jag var liten ville jag Alltid ha på mig prinsess- klänningar (men det funkade ju givetvis inte i realiteten). Det pågick alltid en diskussion mellan min mamma & mig. Hon försökte få mig att använda dåtidens moderna kläder, medan jag ville ha riktigt prinsessiga kläder. Min mamma ville bara mitt bästa (hon ville skydda mig mot barns elakheter).

Men vid en avslutning vann min envishet. Jag var tio år och skulle gå ut trean. Detta var i slutet av 80-talet början av 90. Vi talar neonfärger blandat med armygrönt. Stentvättade jeans & oversize t-shirts.


Mode var - tvserien Blossom! Men Jag var stolt klädd i en rosa fluff-kläning! En klänning som var sådär tre storlekar för liten (med en dragkedja på bristningsgräns).


När jag tittar på avslutningsfotot börjar jag alltid fnissa. Där står mina klasskompisar med sina
Trance Dance-frisyrer, mumkjackor & owersized t-shirts och så jag i våfflat hår och en för liten marängklänning (vad mamma måste ha skämts). Men jag kommer ihåg känslan jag hade än i dag. Jag kände mig urtjusig, som en prinsessa (& jag brydde mig inte om kamraternas kritik för "nu var det sommarlov!")

Så när Bonussonen så gärna vill ha sin lilla kostym så skall han få det!
Men tillsammans kom vi på en kompromiss som han faktiskt gillade mer än sitt första val.
Inga lackskor, inga fin byxor. Men skjorta, fluga & kavaj <3



- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 13 juni 2011

Det man ångrar mest

I förra veckan läste jag en artikel om Per Holknekt.



Vad som slog mig när jag satt där och läste om allt han gjort/åstadkommit och att han gått igenom, var att Den mannen har redan levt kanske tre fyra liv och han har halva livet kvar (51år nu). Han har (vågat) så mycket mer än de flesta av oss ens drömmer om.

En klassisk pepp-tanke far genom
Mitt huvud när jag läst klart artikeln:
"Det man ångrar mest är inte dom saker man gjort, utan dom saker man inte gjorde".
Och visst är det så. . .
Läste en kompis status på Facebook idag där hon "vågat" göra något och uppmanade andra att också att göra det.

Ibland behöver vi ta tag i oss själva och utmana oss lite. Ibland händer saker som gör att vi tvingas utmana oss själva.

Så vad vill jag då ha sagt?
Jo att artikeln gav mig lite energi, lite lust, inspiration, ork och kanske lite mod



Ett sandkorn i en mussla har börjat snurra & reta.

- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 12 juni 2011

Sommarkväll med ljumna vindar




Ligger i sängen och är sådär lagom trött ( det är en skön känsla). I sängen intill ligger Bebis och boxas i sömnen med Iggle Piggle.
Idag har det bakats, plockats fästingar, sorterats och premiärCyklats med barnstolen i det vackra vädret.


Äntligt fick jag med mannen på en liten cykeltur. Vi testcyklade och promenerade på småvägar & stigar. Bebis fick då och då hoppa av cykeln och springa av sig i sommargräset.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Grymma Mellisbars




Idag bakade Bebis och jag nyttiga Mellisbars till honom.


Riktiga näringsbomber som inte ger blosockerfall.


De visade sig vara både nyttiga, mättande och goda.





Recept:
1dl Sötmandel
1dl Torkad frukt (100g)
1dl Sesamfrön
1dl Solrosfrön
1dl Havregryn
3dl Vetemjöl
1tsk Kanel
100g Smör D-vitaminberikad
2msk honung
1 Äggvita


Sätt ugnen på 200 grader och grädda i 10 min.


Servera gärna den första baren nybakad med ett glas mjölk.

- Posted using BlogPress from my iPhone