Snöstorm, Akuten, Kiss & Röda läppar

I skrivande stund fightas ”de två männen i mitt liv” om ett Marie-kex (Bebis & Vovve). Just nu har de brottat ner varann och försvunnit under sängen. Bebis tjuter av skratt som kommer långt ner ifrån magen (Kärlek till mina pluttar).
Själv sitter jag och sippar på en kopp kallt kaffe och intill koppen ligger inte ett kex eller liknande utan ett stort Grisöra! (nej jag sitter inte och gnager på det).

Vi befinner oss i Stockholm. Mannen är här på jobb och jag har några Bloggärenden. Annars leker jag lyxhustru, spanar in julskyltning och leker med Bebis och Vovve.

Resan hit i söndags var ingen lek. Det var ren katastrof faktiskt. En resa som i vanliga fall brukar ta ca 5tim, tog i söndag betydligt längre och istället för att komma iväg vid 11.00 befann vi oss inte på motorvägen förrän 16.00!!
Innan vi begav oss mot storstaden fick vi åka till akuten med Bebis som hade över 40c i feber. Oturligt nog kom det in två Ambulanser till akuten precis före oss. När vi äntligen fick träffa läkaren blev jag både ner kissad och nedblodad av Bebis.

Sedan var vi tvungna att köra Bonussonen till träning Och som att inte detta var nog så var det snöstorm och oplogade vägar hela vägen upp.

När jag 7 timmar senare stegade in på det tjusiga hotellet var denna trötta mamma ner kissad, blodig och hade gröna långa snorfläckar på de svarta tigthsen.

Eftersom jag redan i bilen på väg upp visste vilken entré jag skulle göra så hade jag för att kompensera mitt utseende, målat mina läppar starkt röda och hängt på mig ett par stora örhängen (hoppades att uppmärksamheten skulle riktas till detta istället)

MEN när jag kommer fram till hissen ser jag till min fasa att jag ser ut som en PROSTITUERAD NARKOMAN!! Så Fel det blev . . .

Survivor i stan´

Veckan skulle spenderas i stan då mannen var bortrest. Det första att göra var en promenad med vovve och gå till affären och handla mat för veckan.
Eftersom det var längesedan sist som vi var i stan var vovve helt stirrig och skulle lukta på precis Allt. Min hand med mig drogs från ena till andra sidan gatan efter vovve med barnvagnen i andra handen. Det blev en total snurrig promenad. När vi gick förbi affären kände jag att jag inte orkade gå hem med vovve först och sedan tillbaka och handla så jag Gömde vovve i korgen under vagnen (smart lösning tänkte jag!).

Det första som möter en när man kommer in i den lokala mataffären är fruktavdelningen. Och redan här börjar allt spåra ur. Bebis fick nämligen syn på en hylla med ”Gultackor” -Bananer!! Hans nya favorit. Han gallskriker så jag fiskar upp två stycken när vi passerar dem.
Någonstans mellan mjölken och tacoshyllan kände jag hur svetten trädde fram och mitt tålamod började svaja.

När jag stod och beställde pålägg vid charken började vovve pipa och försöka smita (det luktade ju så underbart för honom). Genom mungipan försöker jag diskret att väsa åt honom att vara tyst men utan resultat. Tillslut ryter jag till.
- Zigge, TYST! Och ligg ner!! Nu hör det ju till saken att även bebis gnällde eftersom han inte fick börja äta bananerna direkt. Så personal och kunder som inte visste vad bebis hette, trodde givetvis att jag helt opedagogiskt röt till bebis….

Väl på väg mot kassan kör jag fast med vagnen mellan vegomaten och frysdisken. Vagnen är orubblig, nu kommer jag varken fram eller tillbaka! Vovves tålamod är slut och han gör allt för att försöka hoppa ur vagnen. Med ena foten motar jag tillbaka vovve i vagnen. Med den andra foten försöker jag trycka igenom vagnen samtidigt som jag hela tiden får fånga bebis viftande händer (han når ju allt när det är så trångt i affären) Varor omkring oss börjar flyga i luften. Tillslut får vi hjälp av en snäll popkille som lirkar loss framhjulen och vi är åter på banan. Men i min iver att komma ut ur butiken och hindra bebis från att riva ner fler varor så kör jag rakt in i skorporna! Nej!! Plocka, plocka, plocka (hur röd kan man bli i ansiktet?).

När jag äntligen kom ut ur affären, ut till den härliga friska luften, inser jag att hälften av de varor jag skulle handlat har glömts bort i allt kaos. Givetvis går jag inte in igen utan struntar i det och tänker att jag klarar mig utan dem. Kan man överleva det jag just varit med om utan att bryta ihop fullständigt överlever man utan bröd, smör och andra världsligheter ;-)

Denna vecka blir lantlollan stadstjej igen =))

Bebis, Vovve och jag har åkt med mannen till huvudstaden.
Det skall bli härligt att leka Lyxhustru i en vecka med långa hotellfrukostar och loungemys.

Men säg den illusion som håller :-/ Efter en mysig frukost var det dags att göra i ordning oss för en tur på söder. Bebis började krångla redan innan vi kommit iväg. Han var inte på humör och kläder var inte hans ”grej” denna dag. Efter en timmes piffande (mig själv) och svettigt fightande (med Bebis) kom vi äntligen iväg. Väl ute på gatan slängde jag sjalen över axeln och satte in siktet på Waynes Coffee.
Tio minuter senare och en dubbel espresso kvickare började Bebis protestera igen. Det började med lite krångel och slutade i total kaos! Inget fungerade, han hade bestämt sig och hade en ”sån”-dag helt enkelt.
Efter två timmar stormade jag in på hotellet igen med en gallskrikande Bebis och en stirrig Vovve. Jag var svettig och hade nog minst sagt en panikartad blick när jag beställde med mig en sallad upp från receptionen. Som pricken över I:et så trampar jag givetvis vovven på tassen när vi krånglade oss in i hissen. Jag kände hur allas blickar brände på min rygg och fantiserade hur de tyckte jag var en dålig mamma och djurplågare! Suck!
Men några fynd hann införskaffas.
Söta burkar från RICE
Muffinsformar (till den kommande 1års dagen)

Tog fel tåg!

Bebis, vovve och jag bestämde oss i sista sekund för att ”pausa i vardagen” och spendera helgen hos mina föräldrar.

Här gällde det att packa lätt efterson det inte direkt är smärtfritt att åka tåg med både bebis och vovve.

Skall man sedan ha massa packning med sig kan man bara räkna med kaos och det var det sista jag ville ha. Mitt syfte med resan var lite lugn och ro därför garderade jag mig och bokade numrerade platser och en egen stol till bebis för att göra resan smidigare

Tidigt på morgonen därpå gav sig en yrvaken trio iväg på nya äventyr.
Redan när jag skulle hämta ut biljetterna på Pressbyrån började det krångla. Jag försökte övertyga kassörskan om att hon glömt ta betalt för biljetten (då hon suckande sa att jag redan gjort det på nätet). Just det! Sedan skulle det krånglas lite med deras kaffemaskin såklart.

Jag hann knappt smutta på min kopp med rykande hett kaffe förrän tåget gled in på perrongen. På med take away muggens lock igen, upp med bebis, packning och vovve. Frågade personalen efter vagn 13 (otursnummer borde ha anat oråd) och de visade oss rätt. När jag hittade platserna som jag bokat satt där två kvinnor. Jag förklarade att det var ”mina” säten som jag bokat o betalt extra för och körde iväg dem.

När jag äntligen sjunk ner i det sköna sätet med bebis intill och vovve nedan och pillade upp kaffekoppens lock igen så började tåget att rulla.

NEEEEJJ! Skrek jag utan att hinna lägga band på mig själv. Tåget åkte åt fel håll! Jag hade hoppat på fel tåg!!!

(då fattade jag varför de två kvinnorna jag kört iväg från ”deras” platser blev så sura).

Tåget hade inte nästa stopp förrän 30min senare (under detta hann både en och annan tår falla och tusen tankar rasa genom skallen).
Som inte detta var illa nog så satt det en tokig asiatisk kvinna mittemot och fotade bebis med sin mobilkamera hela tiden.

Trettio minuter senare irrade jag runt på stationen gråtfärdig med en skrikade bebis och en sönderstressad vovve. Efter ett tag fick jag tag på en trevlig lokförare som visade ett tåg jag kunde ta och han skulle tala med personalen så jag slapp betala dubbelt (Tack SJ).

Ok, äntligen framme vid resans mål (några timmar senare än beräknat, men ändock framme)
Nu skulle jag bara snabbt förbi apoteket innan helgen kunde börja avnjutas ….

Nu är det så att på landet verkar folk aldrig vara stressade, allt har sin gilla lunk även om tre apotekskassörskor har 35 stycken väntande kunder. Det går lååångsam! Och ju långsammare saker går när man har bråttom desto mer stressad blir man.
Tyvärr verkade det inte som om någon annan än jag störde mig på tempot. För när kunderna fick sitt nummer uppropat, reste de sig långsamt, hade inte förberett och tagit fram recept, plånbok och dylikt och innan de bemödade sig att plocka fram sina saker var de ju tvungna att småprata lite med varann (sådär trevligt och hjärtligt som i en Astrid Lindgren saga) Är man då uppe i varv är detta bara ännu ett störningsmoment.

Själv stod jag där i givakt hoppandes på mina tår redo att överfalla kassörskan med mitt leg, visakort och ärende (en galning tänkte nog byborna). Självklart hade jag (effektiv som jag är) redan kollat in åt vilket håll man skulle dra betalkort mm Allt för att förenkla och skynda på (ingenstans såg jag de obligatoriska lapparna om att man skall ha förberett och plockat fram allt när man kommer fram till kassan) Nej här var det frågan om ett helt annat tempo. Effektivitet var utbytt mot småstads-trevlighet.
Väl framme i kassan får jag reda på att jag inte har något recept på mitt leg (jag hade glömt att förnya). Alltså har jag stått i 40 minuter

helt i onödan! Och vid det här laget hade nog vårdcentralerna stängt så jag skulle bli tvungen att vänta hela helgen! Kanon!

När jag äntligen slog mig ner vid mina föräldrars bord med en trött bebis i famnen och en svulten vovve vid fötterna såg jag att mobilen behövde laddas. Inga problem, förutseende som jag hade varit hade mobilladdaren varit en av de första sakerna som åkt ner i resväskan.
Hade det sedan varit rätt laddare hade det ju varit smart :-/

Babyligisten

Varje kväll får bebisen ha en ”nakenstund” (han får sprattla omkring utan blöja i 20-30 min & lufta sig). Detta är något som både bebis och vovve uppskattar.
Vovven lägger sig alltid tätt intill och ”tvättar” bebisen och snosar på honom.
Men idag blev bebisen en liten ligist.
Först sög han tag i vovvens lilla svans och vägrade släppa taget. Vovven tjöt allt vad han kunde!
Bebisen tjöt också men av skratt…

Efter detta avslutade han ”mysstunden” med att göra en kladdig nr 2 i det fria och rulla runt på den nya rya mattan (till mammas fasa).

Baby var miniligist här hemma idag

En vecka i Stan

Förra veckan packade Bebis, vovve och jag väskorna för att spendera en vecka i stan när mannen var borta på affärsresa. Nu hade man en dela att ta igen!

Det blev en hektisk vecka med fullbokade dagar (lite väl fullbokade). Måste göra om det snart igen (fick mersmak även om det var lite jobbigt).

En typisk dag i stan´ började kl 05.00 Bebis vaknar med ett gallskrik (han känner inte igen sig), trösta, värma mat, matning, gosa en stund i sängen, hälla upp mat till vovve, byta blöja på bebis, krångla ner bebis i vagnen och ut på rastning av vovve, krångla in oss i hissen och ut genom dörren (samma krångel när vi kommer tillbaka). Bebis blir för varm och skriker i hissen på väg upp. In i lägenheten ta av bebis och vovve och mig själv. Leka med bebis, sätta på kaffe, frukost, blöjbyte, dusch, sminkning samtidigt som jag försöker underhålla bebis, mata bebis. Så blir det samma procedur igen med att krångla på alla kläder, ner i vagn och in i hiss. Ut på stan´ och gå på cafe´ med vänner (blöjbyte på ej barnvänligt cafe´), gå förbi jobbet, åka spårvagn (ett äventyr i sig) Hem lämna vovve, mata vovve, mata bebis, piffa mig och bebis, restaurang med tjejerna, hem, rasta vovve, natta bebis, titta TV, läsa tidning, kl 23.30 stupar i säng.

Den ena dagen gick hissen sönder, vilket resulterade i att jag fick bära vagnen upp och ner i huset. Samma dag stängdes även vattnet av under hela dagen (smärre katastrof för oss) och vovven blev sjuk så jag beställde akut-tid hos min gamla veterinär och när jag kom fram visade det sig att de flyttat! (svettig dag).

Det är tufft ibland

Ensam hemma med grabbarna medans mannen lyxar på SPA fredag och lördag :-( Orättvist!

Kom just hem från promenad (from hell) med en otröstlig Bebis och en gällig Vovve (som fick kramp hela tiden) Slutade med att jag körde bägge två i vagnen :-/

Nu skall det lagas lördagsmys :-))

Mysmat för mig blir härlig pasta.
Lördagsmys för Bebis blir havregrynsgröt med mosad banan
(Vovven gluffsade glatt i sig resterna)

Olika smak man har :-)

Inte lätt att vara glammig & tjusig som bebis-mamma

Var äntligen ombytt och klar (men Bebisen gillade nog inte min outfit) Han kissade rakt i urringningen och tjöt sedan av ett skratt som kom ända från magen :-)

Då kan man inte bli arg. Bara att leta fram nya kläder :-/

För idag skall vi iväg och träffa tjejerna och då vill man ju känna sig lite tjusig ;-)
sedan skall jag hämta mina nya Rykiel armband, rosa neon lack, nya solbrillor till Bebis och mig och annat fint som kommit med posten idag :-)

Det är en bra dag idag (fast det är gråmulet och snöslask)

Vissa dagar. . .

Vakna, byta blöja, värma mat, sätta på kaffe, mata bebis, mata vovve, ut och rasta vovve, skotta snö, byta blöja, slänga i mig en macka, klä på bebis, slänga in tvätt i maskinen, diska nappflaskor, förbereda nappflaskor, slänga på mig kläder, kissa vovve, hämta posten, mata bebis, borsta tänder, hasta på lite mascara & rouge, mysigt mamma-möte, flänga runt och köpa bebis-grejer, mata bebis i bil, byta på bebis. Hem – gå ut med vovve, byta bebis, packa upp varor, värma flaska och mata bebis, byta blöja, ringa samtal, förbereda inför middag, leka med bebis, plocka undan, slänga i mig pasta, byta blöja, mata bebis & sedan natta älsklingen. Fortsätta plocka undan.
Helt slut o jättetrött…
Vart tog glamouren vägen? (får försöka måla tånaglarna imorgon i alla fall)