upptäckter & insikter på cykel

Under min vecka på två hjul har jag upptäckt att:
• Ha kjol & cykla var ingen bra idé (borde förvisso ha räknat ut det innan, men tänkte helt enkelt inte så långt).
• Även om man är så förkyld att man knappt kan andas genom näsan, så skall man göra det ändå. Flugor smakar beskt!
• Det spelar ingen roll hur mycket regnkläder du har på ditt barn under cykelturen. Har du själv inga, blir du ändå blöt.
• Man skall aldrig underskatta motvind (den tar på krafterna)
• Cykla är kul (för både stora & små).


Stadstjej blir Lantlolla via Iphone

Nu ligger han på plus igen ;-)

I fredags var det 5 år sedan jag och min man hade vår första date (& blev ihop utan tveksamheter & spel). Jag trodde garanterat att han skulle glömma bort att det var vår dag. Eller strunta i den och koncentrera sig på idag istället. För idag är vår 2 åriga Bröllopsdag.

Men han överraskade mig och kom med blommor och present i fredags. Köpte kräftor och bubbel igår. För att imorse avsluta med en enorm bukett (som han gömt i källaren).

WOW! Efter att han har legat på minus ett bra tag, tog han några rejäla steg i helgen och ligger nu på plussidan...

Nej inte för att han köper blommor (eller ja, delvis *fniss*) skämt å sido!

Det är för att han bryr sig om och visar sin uppskattning.
Något som är otroligt viktigt i alla relationer mäniskor emellan.

Smörja kråset

Plötsligt blev det alldeles tyst! Och är man småbarnsförälder vet man att "nu pågår något lurt".
Kikade in i vardagsrummet där jag hittade lille M med en uppäten läpp balsam (som var ny igår, nu finns det inget kvar). Han har matvägrat hela dagen men mitt cerat föll honom i smaken!?


Att "smörja kråset" fick en helt ny dimension.
Jag vill inte ens tänka på vad som kommer... (i blöjan snart).


Stadstjej blir Lantlolla via Iphone

Sova tätt intill

Uppkrupen i min armhåla ligger i skrivande stund Bebis & sover.
I mina knäveck ligger Vovve & snarkar och intill mig ligger mannen och sover.


Lille M vaknar hela tiden, han drömmer och gråter, han vill vara nära, nära. Han försöker nästan krypa igenom skinnet på mig. Han är orolig.
Jag kramar, pussar & vaggar honom. Han bearbetar troligen alla nya intryck från dagis (det hade inte varit så bra för honom idag heller. Han hade gråtit & varit ledsen mycket).

Men så kröp han upp i armhålan på mig och sög tag i mitt linne. Nu ligger han tätt intill & sover lugnt. Mitt lilla hjärta, min bebis...


Stadstjej blir Lantlolla via Iphone

Dagislämning & Loppis rensning

Shit en sån mesig lipsill jag är!

Lämnade plutten för andra dagen idag och mitt hjärta brast när jag såg det tåras i ögonen på honom. . . Jag cyklade hem i ösregn så mina tårar syntes inte som tur var.

När jag hämtat hem honom igår så mös vi och kramades resten av eftermiddagen och kvällen.
Jag längtar redan tills jag skall iväg och hämta hem honom igen. Idag är det ju fredag, så jag skall fixa lite "fredagsmys" till snutten.

Nu sysselsätter jag mig med att rensa i garaget. Imorgon skall jag sälja på IKEAS stora Loppis

Förra året (som var första året IKEA arrangerade Loppis) blev en succé för både säljare, köpare (& för IKEA).
Så om du inte har något för dig tycker jag du skall kolla upp om ditt närmsta IKEA också har loppis och passa på att fynda lite.

Jag har verkligen inte tur med cyklar

Förra veckan kom jag på att låset till cykeln saknades, handbromsen var paj och handtagen föll isär. Min cykel har inte heller några växlar (i stan funkade den utmärkt för mig till och från jobbet). Men nu på landet, med längre väg att köra och med en ganska tung "guldklimp" på cykelstolen bakom mig så käns den lite svårmanövrerad.

Så jag köpte mig ett cykellås och nya handtag. Kändes toppen förutom att jag inte hade växlar på cykeln eller handbroms. Men ändå, en klar förbättring.

Mina kära föräldrar tyckte ändå synd om mig och lånade ut mammas tre-växlade cykel (hon har två). Innan mannen åkte på affärsresa igår så smorde han upp den "nya" cykeln och flyttade över barnstolen (var inte helt lätt).

Så imorse när jag skulle köra lille M till dagis fick jag mig en upptäkte jag till min typiska otur att sadeln och styret var nedskruvat till botten (sjukt dumt av mig att inte kollat det igår!).
När jag satte mig på cykeln hade jag knäna i armhålorna!

Det spelade liksom ingen roll att cykeln hade tre växlar när den ändå var inställd på pygmé nivå...

Jag satt som en krökt banan med benen intill hakan! Vet inte om mamma har kortare ben och armar än mig eller om styre och sadel glidit ner.

Det som skulle förenkla min cykeltur fördubblade istället tiden det tar att cykla.

När jag kom hem försökte jag skruva upp sadeln men hela cykeln har rostat fast.

Nu vill jag bara ha min gamla cykel igen. Men det går inte eftersom det var så svårt att få på cykelstolen. Så jag måste köra den tröga minicykeln tills mannen kommer hem igen =/

Men det är klart, det hade ju kunnat vara värre (se bilder nedan) *fniss*

Lämnade honom ensam på dagis för första gången idag

Sitter just nu och hinkar i mig kaffe medans tårarna rinner ner för mina kinder. Alla saker på min "To Do list" som jag skulle bocka av idag känns oväsentliga.

Imorse lämnade jag lille M ensam på dagis för första gången (AJ i hjärtat). Jag försöker tänka logiskt och att jag snart skall hämta honom igen, men det hjälper inte (tänk att det var såhär det kändes...Det som man hört andra föräldrar tala om men som man inte riktigt förstått).

(Lille M vinkar hejdå)

Tankarna snurrar. Kommer fröknarna verkligen se honom? (han drar ju sig undan från alla på förskolan har jag sett under inskolningen). Kommer han känna sig sedd? Kommer han få i sig mat, få blöjan bytt, somna tryggt på vilan? Kommer han känna att jag överger honom, kommer någon vara elak mot honom? Massor med tankar som maler.

Men jag vet ju att hans fröknar är hur duktiga, mjuka och pedagogiska som helst
och att lille M gillar alla bilar och andra leksaker på dagis så han kommer säkert ha fullt upp.
Men ändå...