Bebis överlistade mig. Bebis-Mamma = 1-0

På morgonarna har jag upptäck att jag kan vinna lite tid (snoze-tid). Genom att jag Fejksover så låter bebis mig vara ett litet tag fast han själv vaknat. Han ligger där rastlös och letar minsta livstecken som ger honom hopp om att mamma är vaken. . . För när han ser att jag är vaken, då är det kört!
Då ljuder ”signalen” om att NU är det fullt ös (även om klockan är tidig morgon). Jippi för Bebis, trött-suck för mig.

Efter en natt med dålig sömn orkar jag bara inte öppna ögonen. Även om Bebis vid det här laget kör in fingrar i min näsa & mun, även om han börjar mys-pussa mig så orkar jag inte utan fejksover.


Då klappar han med handen mellan sina ben och säger

-byta, byyyta! (han vet mammas svaga punkter)
Suckande sträcker jag mig efter en ny blöja och byter på honom snabbt, släcker ner igen och låtsas sova vidare.

Men han är Smart den lille krabaten.
Jag har sedan han var nyfödd försökt uppmuntra hans intresse för böcker. Jag har försökt att läsa för honom, bläddrat i pekböcker. Men han har inte visat minsta intresse, utan bara brutalt slängt iväg böckerna och visat ointresse.

Nu är Bebis frustrerad (han vet ju att jag faktiskt visst är vaken!) Han hänger sig över mig och pekar på senaste numret av Mama säger
-Titta däää, Beeebis! Mamma! titta dä! givetvis studsar jag glatt upp, plockar upp tidningen och tänker att någonstans måste ju man börja (först intresse för tidningar, sedan övergå till böcker). Sedan smälter ju mammahjärtat när han kommunicerar och sätter ihop små meningar.

Jag tänder lampan och tillsamman börjar vi bläddra i tidningen och jag pekar på saker i den. En sekund senare är bebis i full färd med att krypa ner från sängen och ”börja dagen”
Han hade bara lurat mig! Kommit på ett lyckat sätt att få igång sin mamma (han var inte alls intresserad av att sitta där och kolla i nån tidning).. .. ..