Saker ni inte visste om mig. . .

* Jag har fobi mot döden och att spy

* Jag skriver upp saker i min Filofax EFTER att jag gjort dom (om jag nu missat fylla i dem eller om jag gjort något spontant).

* Jag dubbelkollar ofta om jag stängt min handväska, ställt väckarklockan eller satt in mitt visakort i plånboken.




* Smygtittar på Jeopardy, vem vet mest och vem vill bli miljonär (sitter förtjust och studsar i soffan och ropar ut svaren) Alltid lika spännande!

* Som barn sa min fröken till min mamma att jag dagdrömde lite för mycket. Det gör jag fortfarande lika mycket (enda skillnaden är att jag lärt mig göra två saker samtidigt).

* Jag njuter som mest när jag sippar på ett glas rött och målar i olja med njutbar musik i högtalarna.

* När jag var 20 år fick jag erbjudande att jobba på en radiostation i San Fransisco men fick tacka nej eftersom man var tvungen att vara 21år för att få arbetsvisum.

* jag har riktigt ”gröna fingrar”

* Har fått högsta betyg i filosofi.

* Är urdålig på att städa, diska och dammsuga.

* Avskyr tillgjorda människor, ytliga möten och falska personer (själv är jag alltid brutalt och FÖR Ärlig)

* Jag får panik av hotel-bäddade sängar. De stoppar in allt så prydligt och tajt så man inte kan röra sig (men jag njuter såklart av de mjuka nymanglade lakanen).

* Tycker är den godaste doften är apelsinblomma,
kaffe den godaste drycken, sockerärta den mest välsmakande råvaran, porterstek den godaste rätten och varm sand mellan tårna den skönaste känslan.

Är det inte typiskt. . .

Är det inte underligt och lustigt det här med när man skall visa något för någon, så funkar det inte just då!

Om man skall visa något så blir det inte så just den gången (men alla andra gånger när ingen ser på blir det så).

Som när en vän till mig skulle demonstrera varför jag inte skulle köpa just den damsugaren som hon hade (en sladdlös som jag tittat på till våran övervåning)

Hon varnade mig för den och skulle visa hur kass den var.

Bara det att just då när hon skulle visa mig så sög den så in i sjutton!

Eller som idag när jag träffade mammagruppen. Just när jag stolt berättat att min bebis, som nu är dryga fem månader nästan aldrig spyr (han har max har spytt 7 gånger i sitt liv vilket är riktigt ovanligt).

Just då..... kaskad spyr han!

Han spyr på sig själv, på min nya tunika, på tygstolen vi sitter på osv. (att notera är att jag inte är van att hantera dessa situationer, eftersom min son som sagt aldrig spyr).

Jag kladdade runt med papper och handdukar och framstod såklart som en skrytmamma som bara ljuger… Suck!.... Är det inte bara typiskt?!