Som man bäddar får man ligga

Kampen med att få Bebis att sova i egen säng fortsätter.

När Bebis verkligen var en bebis, sov han i sin spjälsäng intill oss & det funkade bra. När han var runt 9-10månader flyttade vi över hans säng till hans egna rum (intill vårat). Första månaden funkade okej. Men sedan blev det mer och mer att han sov i vår säng (eftersom han bara vaknade upp och skrek hela tiden).


Vi har en 160 säng (inte så stor). I den sover varje natt: mannen, Bebis, Vovve & jag. Det är trångt, Bebis är vild i sömnen och Vovve är bångstyrig och vill krypa högt upp i sängen. Själv sover jag riktigt dåligt & i krampaktiga ställningar



Lösning:
Den antika växasängen får först stå i vårat sovrum , intill vår säng. Toppen ide trodde jag! Men i verkligheten har det inte riktigt gått dom jag tänkt mig.

Efter att stolt renoverat sängbenet så bäddade jag igår med fina Gripsholms sängkläder & puffa kuddarna.


Bebis vaknade med ett gallskrik två timmar senare & vägrade ligga Ensam i sin säng. Ikväll efter en timma i egen säng vaknade hjärtat och gallskrek!

Så här ligger vi igen och trängs. Det spelar ingen roll hur mysigt det än är att ha en snuttande älskling intill sig när man ändå bara ligger spänner varje led i kroppen.


Som man bäddar . . .
Tips någon?