tisdag 17 maj 2011

Familje/Vardags -Kaos

Två dagar av Riktigt FamiljeKaos!

Sitter just nu i bilen från IKEA. Det finns inte en centimeter på mannens eller min kropp som är torr! Vi är genomsvettiga och sådär lagom förbannade (på varandra, på Bebis, på IKEA-köer, på Allt!)

Det riktiga kaoset tog fart igår förmiddag. Inga muggar till kaffet, Inget som klaffade med köksrenoveringingen. Luckor saknades, elen krånglade osv.



Det mesta helt enkelt och vi ligger så där jobbigt efter mot planerat.

Mannen stressade iväg på och lämnade mig hemma i byggkaoset med en obstinat 1½åring.



Bebis var på bushumör och slängde ut fogvatten över hela golvet, sedan vidare till hundskålen där han tryckte i sig så mycket som möjligt innan jag hann fram till honom. När jag lyckats plocka ut sista hundmaten ur hans lilla mun så bet han till & vägrade släppa. Som en liten kamphund var käkarna med de sylvassa tänderna slutna.




- Aaaaj, Skrek jag förtvivlat och då släppte han greppet med ett djup magskratt så han kiknade.


Då ringer Posten vars lastbil skall lämna våra nya känsliga fönster i
Sedan var det upp för byggstegen och vidare till nästa bus.


ösregnet. Sedan ringer de från BVC just som Bebis äntligen slocknat. När han Äntligen somnat om står lastbilen utanför och tutar!
Bebis vaknar åter upp och gallskriker nu efter Mat samtidigt som vovve skäller och vill ut & rastas. Som om inte detta vore nog river lastbilen ner grannens telefonledning & kör iväg! Neeej!

När mannen kom hem igen efter ett av sina dagliga ärenden, klagar han över att Han, Är så stressad! ....












Själv står jag där i hallen och skakar som ett asplöv av stress!



Men visst allt är relativt :-/



När jag sedan hoppas på lite avlastning, behöver Bonussonen extra hjälp & uppmärksamhet så det är bara att bita ihop.

Men idag har bara Vardags/Familje-kaoset fortsatt.



Orkar inte gå in på detaljer men efter en morgon med oflyt på alla plan så begav vi oss till IKEA för att inhandla de sista skåpen (bad ideda!).




Givetvis fans inte allt i varuhuset och inte heller de små atteraljer vi tänkt köpa till köket för att förhöja. Men tappert försökte mannen och jag att hålla modet uppe.



Men Bebis var sjukt uttråkad och visade oss detta med besked!






Ett tag funderade jag på om det satt en doldkamera någonstans för allt var så upp o ner.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar