Visar inlägg med etikett bonusson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bonusson. Visa alla inlägg

torsdag 27 januari 2011

Ibland måste man få Busa lite

En omoralisk bonusmammas konversation med sin son.
- N, känner du för att skolka imorgon och bygga Lego?
Bonus sonen tittar förvånat upp.
- Får jag det? Jag tror inte det. Jag måste nog gå till skolan?
Jag svarar,
- Njaa, om du vill får du stanna hemma imorgon med mig. Vill du det? Inte en sekunds tvekan.
- Jaaaa! Men får jag det? Någon måste ringa skolan….

OBS, Innan Du dömer mig skall du vet att jag är en riktigt Engagerad, Moralisk, Bonusmorsa (en sådan som bakar och stämmer möten med fröknarna, älskar och bryr mig om min (Bonus)son.

MEN ibland får man BUSA, ibland fallerar planering & livspussel, ibland behöver alla en paus från vardagen.
Som vägledare till en virrig/butter/underbar 9 åring har man också möjlighet att visa vägen. Man får lyfta lillkillen tillbaka på spåret efter en busig & behövlig urspårning

I dag har det varit Legobyggande, bus i massor, babbel & funderingar, fika och vi har varit ute och busat i snön, killarna, vovve & jag. Tyvärr hade vi inte mjölk när vi kom in igen för då hade det blivit varm choklad till mina hjärtan. Istället fick de prinsesstårta (inte fel det heller).

Nu tar vi alla det lite lugnt. Jag har hunnit lägga upp några annonser på Tradera & vovve har smaskat i sig tårtrester.

Ikväll skall vi laga Thaimat ihop och vi skulle ha ätit framför Tv:n men imorse pajjade vår antenn så vi får mysa och tända några ljus istället.

fredag 29 januari 2010

Stadstjej blir lantlolla – Förvandlingen

Från partyliv i stan till fågelkvitter på landet.
Egen ljuvlig lägenhet i centrala stan´ till renoveringshus mitt ute i ingenstans
Rödvinsnätter och grymma spelningar blev stora mängder kaffe och babyskrik.
Från att ha kunnat slänga sig på närmsta vagn måste nu denna körkortslösa brud tigga skutts eller ta sin nyinköpta mopedbil flera kilometer för att ens nå huvudvägen.
Från att ha varit Jag min lilla hund & katt i stan, blev det en man, en bonusson, min hund, min nyfödde knodd och jag på vischan.

Fast allt har ju sin charm. Även om jag saknar min centrala boning ibland så älskar jag mitt växthus, friheten och den porlande bäcken utanför sovrumsfönstret.
Och även om de inte blir lika ofta så kan man ibland styra upp härliga rödvinskvällar eller gå på något spännande vernissage.
Och det finns inget jag skulle byta ut mot mitt underbara hjärtegryn … även om han skriker ibland ”love”