VardagsKaos från morgon till kväll

Från rekreation till sant KAOS!

Efter en underbar vecka hos mina föräldrar, med avkoppling, utflykter, sol och Avlastning (barnpassning). Så kom Bebis, Vovve & jag hem igår till ett tomt & ensamt hem. Mannen var och skruvade med racerbilen & åkte iväg tidigt igår morse på affärsresa.

Så från att ha haft massor med folk omkring oss, blev vi ensamma och därmed blev Bebis frustrerad (Big time)!
Det tog inte många sekunder från det att jag stängde ytterdörren bakom oss till det att Bebis hade tömt hela vår packning över hallgolvet (båda kassarna låg utspridda över golvet). Sedan var det fram till Vovves vattenskål och tömma den över köksgolvet. Då fick han syn på "sitt" kära skafferi som han brukar klättra i. Han slet upp dörren och vände upp o ner på en stor pastaburk.

Jag som sprang från ena "brottsplatsen" till den andra utan att ens fått av mig skorna insåg att en drastisk åtgärd måste till för att bryta mönstret. Jag lockade med en muta (glass).
Den lille "ligisten" stannade upp och gick med på min muta (trodde jag).
Han rusade fram till köksbänken och inom loppet av två sekunder hade han tagit glassskålen och slängt ut den över golvet.

Jag blir så trött & arg att jag säger åt honom att det inte blir någon mer glass när han gör så. Då lägger han sig ner och gallskriker. Vad gör jag? Jo den stora "synden" nr 2, jag ger efter och lovar honom ny glass (Jag orkade verkligen inte lyssna på skrikandet).
Så blir det ibland, inget man är stolt över, men något de flesta föräldrar någon gång drivs till att göra.

Säger åt honom att gå ut till vardagsrummet så kommer jag med glass. Hinner inte ens börja skopa upp förrän jag hör:
- Mamma Kiiis! Han har tagit av dig blöjan & kissat i sin fåtölj! På golvet står Vovve och gnyr, han är också kissnödig efter alla mil hem i bilen. Känner hur jag kokar & håller på att svettas ihjäl när jag i nästa minut får slänga mig efter min livfulle son som just klättrat upp på matbordet med siktet inställt på lampan.

Samanbitet så lyfter jag ner Bebis, brottar på honom en ny blöja, springer ner i källaren och hämtar sulkyn, kopplar Vovve, sätter i bebis i sulkyn gång på gång (han vägrar). Letar fram nycklarna och känner att jag inte ens hunnit kissa sedan vi kom hem, snabbt in på toa och då släcker Bebis ljuset för mig (det har han kommit på att man kan göra). Sedan hör jag hur han springer mot matsals bordet.

Jag underar "Har en Demon tagit över min son?!"

I sista sekund hinner jag stoppa honom från att svinga sig i taklampan.

Sedan ut på trappen med Vovve och sulky. När jag vänder mig om för att hjälpa Bebis ner för trappan så ramlar han givetvis för tre trappsteg! Panik, Ångest, Rädsla. Får gå in igen och plåstra om min lille plutt medans vovve skakar av kissnödighet. Sedan börjar vi om igen.

Så här har de tre senaste dagar sett ut, KAOS! från morgon till sen kväll.

Är en ganska sliten mamma nu igen och min lilla avkopplingsresa till Skåne känns som den gjordes för flera år sedan.

Men mellan tokrycken som min lille prins får (ganska ofta) så är han alldeles underbar, Och direkt han säger "Miiin Mamma!" och kramar om mig så tankas lite ny energi